Önskar jag kunde lägga ut små filmklipp här, måste lära mig hur! Filmade i alla fall Mange och Moa häromkvällen när de sjöng "Bä bä vita lamm". Moa skrålar i högan sky ha ha! Det roliga är att det funkar bara när Mange sjunger med henne. Jag vet inte hur många gånger jag försöker sjunga just "Bä bä vita lamm" men hon rör inte en min...inte ens om jag försöker härma en mörk mansröst. Hon undrar nog mer över vad jag håller på med. Ja ja, jag får väl nöja mig med att det är bara jag som kan amma...
I går var jag på första Föräldrargrupp mötet...låter och kändes kanske lite som ett AA-möte. "Sätt dig ner och presentera dig och ditt barn, okej...Hej jag heter Madeleine och jag är mamma, mamma till Moa, vi bor i ett hus, ett gult hus".
Men det är kul att träffa lite fler som har ungefär samma vardag, dvs mamma för första gången och som orkar lyssna på bajs och amningsprat hela dagarna :) Nästa vecka ska vi träffas vi som sågs innan alla barn kom ut, det ska också bli kul. Sandra och Linda har jag redan träffat med deras små guldklimpar Eyra och Iris. Nu blir det också Rasmus, Alexander och lilla Clara med respektive mamma.
Veckan har också innefattat lite försök till julklappshandling. Morfar, Moa och jag åkte till Nacka Forum för att ge Morfar lite tips. Vi gick nog där i 3 timmar och det resulterade i...INGENTING. Tänk att man går runt i en massa affärer och kommer ut därifrån med just ingenting. Det kallar jag billig shopping! Trist, men som sagt billig.
Men lite tips fick morfar i alla fall. Nu ska vi också se till att han kommer i håg dom till julafton.
Jag har dock lyckats hitta alla 24 småsaker till Selmas julkalender, få se om hon blir nöjd. Själv kommer jag i håg den fina julkalendern anno 1976 som mamma hade gjort av en STOR kartong och 24 st tändsticksaskar. Runt omkring hängde en massa små garntomtar och glitter för att pimpa till den lite. Varje kväll smög hon in och la något i den ask som skulle öppnas dagen efter. Det var liksom ingen idé att lägga i fler, för då hade jag öppnat dom när hon smugit ur rummet igen. I ask nr 13 låg det alltid en liten julklappspeng. Den pengen räckte till mycket på det glada 80-talet. Det gör den inte i dag. I ask 24 lades det ner en lapp, det var ju den bästa luckan för då var det dags för "lappleken". Jag och syrran sprang runt som yra höns i lägenheten och letade efter fler lappar där det stod nya ledtrådar var nästa låg osv. Tillslut fann man det som lappleken gick ut på, ett paket! En liten försmak av julaftonskvällen för de som inte orkade vänta kanske? Eller så var det för att en viss liten tjej har namnsdag på självaste julafton.
Grattis Eva Malmberg!
Nu sitter man här 30 år senare (va f-n det där lät riktigt riktigt kärringgammalt) och försöker skoja till det för barnen i familjen. Hoppas det uppskattas.
1980 uppskattade förresten vi 70-talister att leka med kastanjer och göra djur av dom med tandpetare som ben. Eller att springa i skogen och leta upp stenar som hade en bra form, dessa ritade man sen öron på och VIPS så hade man fått en kanin! Eller bara en sån sak som nutidens singstar...det rosa hopprepet och alla moves framför spegeln.
Var det bättre förr? Fundera på det ni.
Happy Christmas!